Långtidsarbetslöshet i Sverige, 15–74 år

{firstYear}–{lastYear}

SCB AKU: arbetslösa 15–74 år med arbetslöshetstid 27 veckor eller mer, årsmedel i 1 000-tal (NAKUArblosaTAr), dividerat med personer i arbetskraften 15–74 år, icke säsongrensat årsmedel i 1 000-tal (AKURLBefAr), multiplicerat med 100. Eftersom båda underlagen är i 1 000-tal tar enheten ut sig.

Så räknas den jämförbara serien fram

För varje år divideras SCB:s publicerade årsmedel för arbetslösa 15–74 år med arbetslöshetstid 27 veckor eller mer med SCB:s publicerade årsmedel för personer i arbetskraften 15–74 år. Båda underlagen är i 1 000-tal. Resultatet multipliceras med 100 och visas med en decimal. Ingen kvartals- eller månadsaggregering görs.

Nämnaren är hela arbetskraften

Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa. Måttet beskriver därför långtidsarbetslösa som andel av hela arbetskraften och ska inte förväxlas med långtidsarbetslösa som andel av enbart de arbetslösa.

Urvalsundersökning och felmarginal

AKU är en urvalsundersökning. SCB intervjuar varje månad ett urval av befolkningen och räknar upp svaren till hela befolkningen. Varje publicerat värde är därför en skattning med en osäkerhetsmarginal, inte en totalräkning. Små skillnader mellan enskilda år ligger ofta inom felmarginalen och bör tolkas försiktigt. Årsvärdet är ett årsmedelvärde av månadsundersökningen.

Omläggningen 2021 och SCB:s länkning

AKU lades om 2021 när EU:s ramförordning 2019/1700 började gälla. SCB har mikrolänkat serierna för 2005–2020 för befolkningen 15–74 år, så att de är jämförbara med tiden efter omläggningen. Sverigegrafen publicerar serien från 2005, eftersom åren 2001–2004 ligger utanför länkningsfönstret och inte är jämförbara med resten av serien på samma villkor.

Så definieras arbetslös i AKU

Som arbetslös räknas i AKU den som saknade arbete under referensveckan, aktivt sökt arbete de senaste fyra veckorna och kunnat arbeta under referensveckan eller börja inom fjorton dagar. Även den som redan har fått ett arbete som börjar inom tre månader räknas som arbetslös om personen hade kunnat arbeta under referensveckan eller börja inom fjorton dagar; den gruppen behöver inte ha sökt arbete de senaste fyra veckorna. Definitionen följer ILO:s internationella standard och gör måttet jämförbart mellan länder. Den som varken uppfyller dessa villkor eller är sysselsatt räknas utanför arbetskraften.

Två källtabeller – samma undersökning

Täljaren kommer från SCB:s årstabell NAKUArblosaTAr för arbetslöshetstid och nämnaren från AKURLBefAr för arbetskraftstillhörighet. Båda hör till AKU och avser årsmedel för samma åldersuniversum 15–74 år.

Regeringslagret är kontext, inte förklaring

Regeringsperioderna visas som historisk kontext. Arbetsmarknaden påverkas av konjunkturen, världsekonomin, penningpolitiken, demografin och företagens och hushållens beslut. Diagrammet visar inte effekten av en regering eller en viss politik.

AKU lades om 2021 när EU:s ramförordning 2019/1700 började gälla. SCB har mikrolänkat serierna för 2005–2020 för befolkningen 15–74 år, så att de är jämförbara med tiden efter omläggningen. Sverigegrafen publicerar serien från 2005, eftersom åren 2001–2004 ligger utanför länkningsfönstret och inte är jämförbara med resten av serien på samma villkor. AKU är en urvalsundersökning. SCB intervjuar varje månad ett urval av befolkningen och räknar upp svaren till hela befolkningen. Varje publicerat värde är därför en skattning med en osäkerhetsmarginal, inte en totalräkning. Små skillnader mellan enskilda år ligger ofta inom felmarginalen och bör tolkas försiktigt. Årsvärdet är ett årsmedelvärde av månadsundersökningen. Täljaren hämtas som publicerat årsmedel från NAKUArblosaTAr och nämnaren som publicerat årsmedel från AKURLBefAr. Sverigegrafen aggregerar inte månads- eller kvartalsdata. Kvoten beräknas per år och avrundas till en decimal.