Lagföringsbeslut i Sverige
Antal lagföringsbeslut i hela landet 1975–2025. Räkneenheten är beslut, inte unika personer.
Lagföringsbeslut i Riket var 119 227 lagföringsbeslut år 2025, jämfört med 306 829 år 1975. Källa: Brottsförebyggande rådet.
- Lagföringsbeslut 2025
- 119 227
- Lagföringsbeslut 1975
- 306 829
- Förändring 1975–2025
- −187 602−61,1 % sedan 1975
Beslut – inte personer
Statistiken räknar lagföringsbeslut, inte unika personer. Om samma person får flera lagföringsbeslut under ett kalenderår räknas varje beslut separat. Ett lagföringsbeslut kan dessutom omfatta flera brott.
Vad mäter detta?
Antal lagföringsbeslut i Sverige per år sedan 1975 – fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och åtalsunderlåtelser. Statistiken räknar beslut, inte unika personer.
Ett lagföringsbeslut är inte samma sak som en lagförd person. Samma person kan förekomma flera gånger under ett år, och ett lagföringsbeslut kan omfatta flera brott.
Ingår
- + Fällande domslut i tingsrätt
- + Godkända strafförelägganden
- + Åtalsunderlåtelser
- + Beslut som fattats under kalenderåret (beslutsår)
Ingår inte
- − Ordningsböter
- − Friande domar i tingsrätt
- − Misstankar som inte lett till ett lagföringsbeslut
- − Anmälda brott
- − Unika lagförda personer
- − Verkställighet inom kriminalvården
Vad statistiken inte visar
- − Hur många personer som lagförts – samma person kan ha flera beslut samma år
- − Hur många brott som begåtts eller anmälts
- − Hur stor andel av de anmälda brotten som leder till lagföring
- − Vilken påföljd som dömts ut eller hur den verkställts
Statistiken räknar lagföringsbeslut, inte unika personer. Om samma person får flera lagföringsbeslut under ett kalenderår räknas varje beslut separat. Ett lagföringsbeslut kan dessutom omfatta flera brott.
Sverigegrafen visar den nationella serien. Regional statistik kan läggas till senare när ett jämförbart Brå-uttag har verifierats.
Jämförbarhet över tid: Serien är obruten 1975–2025, men relativtalets nämnare byter definition 2006 och terminologin ändrades 2009. Sammansättningen av beslutstyper har också förändrats kraftigt över tid. Metod och avgränsningar
Fördjupad metodinformation
Så räknas den jämförbara serien fram
- 1975–
- Brå, Tabell 40D, bladet Statistik, kolumnen "Antal lagföringsbeslut, samtliga". Ett kalenderår per observation, hela riket.
Metodbrott att känna till (8)
- Beslut, inte personer
- Statistiken räknar lagföringsbeslut, inte unika personer. Om samma person får flera lagföringsbeslut under ett kalenderår räknas varje beslut separat. Ett lagföringsbeslut kan dessutom omfatta flera brott.
- Första instans – tingsrätt
- För domstolsavgöranden bygger statistiken på fällande domslut i första instans, tingsrätt. Om domen senare ändras eller den tilltalade frikänns i högre instans ligger tingsrättens lagföringsbeslut ändå kvar i denna statistik.
- 2006 – ny nämnare i relativtalet
- 1975–2005 använder Brå befolkningen 15 år och äldre den 31 december som nämnare i måttet per 100 000. Från 2006 används medelfolkmängden 15 år och äldre. Det är en faktisk metodbrytning i relativtalet. Sverigegrafen räknar inte om serien utan visar Brås publicerade tal.
- 2009 – terminologibyte
- 2009 ersatte termen ”lagföringsbeslut” den tidigare termen ”lagförda personer (bruttoredovisning)”. Brå anger att inga beräkningar ändrades och att namnbytet inte påverkar jämförbarheten.
- Tabell 40A och Tabell 40D
- Brås Tabell 40A redovisar något högre totaler än Tabell 40D för 1975 samt 1982–1984. Exempelvis 1975: 40A = 314 900, 40D = 306 829. Sverigegrafen använder Tabell 40D genomgående eftersom både antal och per-100-000-måttet publiceras tillsammans där och därmed avser samma redovisning. Att differensen skulle bero på beslut där uppgift om kön saknas är en tolkning utifrån tabellernas aritmetik, inte en dokumenterad förklaring från Brå.
- Sammansättningen av beslutstyper
- Lagföringsbeslut består av flera beslutstyper. Enligt Brås Tabell 40A utgjorde domslut omkring 28 procent av lagföringsbesluten 1975 och omkring 74 procent 2025. Det beskriver hur besluten fördelar sig, men är inte i sig en förklaring till varför totalantalet stigit eller fallit.
- Plats i rättskedjan
- Lagföringsbeslut ligger senare i rättskedjan än anmälda brott. Serierna kan dock inte jämföras som en direkt kvot: ett beslut ett visst år kan avse brott som anmäldes tidigare, och ett beslut kan omfatta flera brott. Sverigegrafen beräknar därför ingen lagföringsgrad.
- Regeringslagret är kontext, inte förklaring
- Antalet lagföringsbeslut påverkas av bland annat lagstiftning, rättsväsendets arbetssätt och vilka ärenden som når lagföring. Regeringsperioderna visas endast som historisk kontext och innebär inte ett orsakssamband.
Jämförbarhet över tid – i sin helhet
Antalet lagföringsbeslut påverkas av lagstiftning, rättsväsendets arbetssätt, resurser och vilka ärenden som når lagföring. Statistiken kan inte visa hur stor del av utvecklingen som beror på respektive faktor.
Relaterad statistik
Om datan
Källa
- Myndighet
- Brottsförebyggande rådet (BRA-LAGFORINGSBESLUT)
- Källtabell
- Brå – Lagföringsbeslut, i hela landet
Avgränsning
- Enhet
- lagföringsbeslut
- Period i databasen
- 1975–2025
Uppdatering
- Uppdateras
- Årligen (april) för föregående kalenderår
- Senast uppdaterad hos källan
- 31 december 2025
- Senast hämtad
- 29 augusti 2026
- Licens
- Brås löpande statistik får vidareutnyttjas fritt och utan villkor. Sverigegrafen anger ändå Brå som källa. Ingen formell licens såsom CC0 anges av Brå.
Definition och härledning
Antal lagföringsbeslut i hela landet per kalenderår. Ett lagföringsbeslut är ett fällande domslut i tingsrätt, ett godkänt strafföreläggande eller en åtalsunderlåtelse. Räkneenheten är beslut, inte unika personer: samma person kan förekomma flera gånger under ett år, och ett beslut kan omfatta flera brott. Statistiken avser beslutsår och bygger på avgöranden i första instans; en ändring i högre instans tas inte bort ur serien. Hämtas ur Brås Tabell 40D, kolumnen "Antal lagföringsbeslut, samtliga". Serien startar 1975.