Nationellt urval · OECD PISA
Sveriges PISA-resultat
Till diagrammetSveriges genomsnittliga resultat bland 15-åriga elever i OECD:s PISA. Välj läsförståelse, matematik eller naturvetenskap. Endast genomförda PISA-mätningar visas från PISA 2000 till PISA 2025; mellanår interpoleras inte.
PISA-poäng i läsförståelse i Riket. PISA 2025: 466 poäng. PISA 2000: 516 poäng. Källa: Organisation for Economic Co-operation and Development.
- PISA-poäng i läsförståelse · PISA 2025
- 466 poäng
- PISA-poäng i läsförståelse · PISA 2000
- 516 poäng
- Förändring PISA 2000 → PISA 2025
- −50 poäng
Genomsnittligt PISA-resultat i poäng för svenska 15-åriga elever i läsförståelse, matematik eller naturvetenskap, baserat på OECD:s publicerade nationella skattningar.
PISA är en urvalsundersökning: punktvärdena är skattningar och små skillnader mellan mätningar kan ligga inom den statistiska osäkerheten.
Riket · PISA 2000 – PISA 2025 · Läsförståelse · PISA-poäng
PISA-resultaten här redovisas endast för Sverige som helhet. Undersökningen bygger på ett nationellt representativt urval och ska inte brytas ned till kommun eller län på Sverigegrafen.
Läs så här: Varje punkt är OECD:s skattade genomsnitt för en genomförd PISA-mätning. Linjen mellan punkterna är en visuell sammanbindning och innebär inte att mellanår har observerats. PISA 2021 sköts upp och genomfördes 2022.
Jämförbarhet över tid: PISA-skalan är konstruerad för jämförelser över tid, men varje medelvärde är en urvalsbaserad skattning med statistisk osäkerhet. En numerisk skillnad mellan två mätningar är därför inte automatiskt statistiskt säkerställd. Metod och avgränsningar
Hjälper grafen dig att förstå Sverige? Bidra till fortsatt drift och utveckling. Stöd Sverigegrafen
Vad mäter detta?
Genomsnittligt PISA-resultat i poäng för svenska 15-åriga elever i läsförståelse, matematik eller naturvetenskap, baserat på OECD:s publicerade nationella skattningar.
PISA är en urvalsundersökning: punktvärdena är skattningar och små skillnader mellan mätningar kan ligga inom den statistiska osäkerheten.
Ingår
- + OECD:s publicerade medelvärde för Sverige
- + 15-åriga elever i det nationella PISA-urvalet
- + Exakta genomförda PISA-cykler utan interpolerade mellanår
Ingår inte
- − Registervärden för alla svenska elever
- − Kommun-, läns-, skol- eller individresultat
- − Ett kausalt mått på skolpolitikens eller undervisningens effekt
- − Antaganden om statistisk signifikans enbart från punktvärden
Nationellt urval: PISA skattar svenska 15-åringars genomsnitt genom ett representativt urval. Resultaten är skattningar med statistisk osäkerhet, inte registervärden för alla elever. PISA-resultaten här redovisas endast för Sverige som helhet. Undersökningen bygger på ett nationellt representativt urval och ska inte brytas ned till kommun eller län på Sverigegrafen.
Vad visar PISA-resultatet inte?
- − Hur varje svensk elev presterar
- − Kommuners eller enskilda skolors resultat
- − Att en numerisk skillnad automatiskt är statistiskt säkerställd
- − Vilken effekt en viss regering eller skolreform har haft
PISA är särskilt användbart för nationella kunskapstrender, men kräver försiktighet när små förändringar tolkas.
Fördjupad metodinformation
Definition och källmetod
OECD PISA mäter 15-åriga elevers kunskaper och färdigheter genom ett nationellt representativt urval. Sverigegrafen återger OECD:s publicerade medelvärden för Sverige och räknar inte fram dem från mikrodata. Läsförståelse redovisas från 2000, matematik från 2003 och naturvetenskap från 2006. Endast genomförda PISA-cykler visas; inga mellanår interpoleras. PISA 2021 sköts upp ett år och genomfördes 2022. Resultaten är statistiska skattningar med osäkerhet, vilket innebär att en numerisk skillnad mellan två mätningar inte automatiskt är statistiskt säkerställd.
Nationellt urval: PISA skattar svenska 15-åringars genomsnitt genom ett representativt urval. Resultaten är skattningar med statistisk osäkerhet, inte registervärden för alla elever. PISA-resultaten här redovisas endast för Sverige som helhet. Undersökningen bygger på ett nationellt representativt urval och ska inte brytas ned till kommun eller län på Sverigegrafen.
Perioderna visas med källseriens exakta publika etiketter. Sorteringsåret används endast för ordning och får inte ersätta ett läsår, en kohortetikett, ett mätår eller annan verifierad periodetikett.
Så definieras serien
Genomsnittligt PISA-resultat i poäng för svenska 15-åriga elever i läsförståelse, matematik eller naturvetenskap, baserat på OECD:s publicerade nationella skattningar.
Sverigegrafen använder källans publicerade mått direkt för varje period och geografi. Ingen egen kvot eller omräkning görs för den publicerade serien.
Metodnoteringar (5)
- Urval och statistisk osäkerhet
- PISA testar ett representativt urval av 15-åriga elever. Medelvärden och förändringar är därför statistiska skattningar. OECD:s standardfel och signifikanstester ska användas när man bedömer om en skillnad mellan två mätningar är statistiskt säkerställd.
- PISA-cykler
- PISA genomförs normalt vart tredje år. Den cykel som skulle genomföras 2021 sköts upp till 2022. Sverigegrafen visar bara de faktiska mätåren och skapar inga värden för mellanåren.
- Ämnenas trendserier
- OECD:s långsiktiga trendtabeller redovisar läsförståelse från 2000, matematik från 2003 och naturvetenskap från 2006. De tre serierna ska därför inte tvingas till samma startår.
- 2022–2025
- OECD redovisar för Sverige förändringen 2022–2025 som −21 PISA-poäng i läsförståelse och −18 i matematik. Naturvetenskap minskade med 8 poäng, men den skillnaden var inte statistiskt signifikant. Detta är ett exempel på varför punktvärden och statistisk säkerhet måste hållas isär.
- Källa
- OECD PISA 2025 Results, Volume I, trendtabeller I.B1.2a.36–38. Sverigegrafen använder de publicerade aggregerade medelvärdena och räknar inte om OECD:s mikrodata.
Jämförbarhet över tid – i sin helhet
OECD redovisar PISA som en återkommande urvalsundersökning av 15-åringar. Tidsserierna för läsförståelse, matematik och naturvetenskap börjar olika år eftersom respektive område etablerades som trendserie vid olika PISA-cykler. Mätningarna genomförs normalt vart tredje år; den planerade PISA 2021 flyttades till 2022. Sverigegrafen återger OECD:s publicerade nationella medelvärden utan interpolation. Resultaten har standardfel och konfidensintervall, så statistisk signifikans måste bedömas med OECD:s osäkerhetsmått och får inte avgöras enbart från skillnaden i punktvärden.
Relaterad statistik
- Meritvärde i årskurs 9Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9, beräknat på 17 ämnen och redovisat efter hemkommun.
- Godkända i alla ämnenAndel elever i årskurs 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, redovisat efter hemkommun.
- Behörighet till yrkesprogramAndel elever i årskurs 9 som är behöriga till ett nationellt yrkesprogram, redovisat efter hemkommun.
Om datan
Källa
- Myndighet
- Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD-PISA-SWE-MEAN-2000-2025)
- Källtabell
- PISA – Sveriges genomsnittliga resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap
Avgränsning
- Enhet
- PISA-poäng
- Period i databasen
- PISA 2000–PISA 2025
Uppdatering
- Uppdateras
- Ungefär vart tredje år (PISA-cykel; 2022 förskjuten ett år)
- Senast uppdaterad hos källan
- 8 september 2026
- Senast hämtad
- 22 september 2026
- Licens
- Källa: OECD
Definition och härledning
OECD PISA mäter 15-åriga elevers kunskaper och färdigheter genom ett nationellt representativt urval. Sverigegrafen återger OECD:s publicerade medelvärden för Sverige och räknar inte fram dem från mikrodata. Läsförståelse redovisas från 2000, matematik från 2003 och naturvetenskap från 2006. Endast genomförda PISA-cykler visas; inga mellanår interpoleras. PISA 2021 sköts upp ett år och genomfördes 2022. Resultaten är statistiska skattningar med osäkerhet, vilket innebär att en numerisk skillnad mellan två mätningar inte automatiskt är statistiskt säkerställd.