Andel som återfaller i brott inom tre år

Andel personer med en ingångshändelse under ett visst år som begår ett nytt brott inom tre år, där brottet senare leder till ett lagakraftvunnet avgörande. Serien visar ingångsåren 2003–2018 och avser hela riket. Årtalet är kohortens ingångsår, inte året då återfallsbrottet begicks.

Återfall inom tre år i Riket var 40,5 % procent av personer med ingångshändelse år 2018, jämfört med 41,5 % år 2003. Källa: Brottsförebyggande rådet.

Återfall inom tre år 2018
40,5 %
Återfall inom tre år 2003
41,5 %
Förändring 2003–2018
1,0 procentenheter2,4 % sedan 2003

Vad är en ingångshändelse?

Kohorten består av alla personer som under året hade en ingångshändelse. Enligt Brå är det frigivning från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård, utskrivning från rättspsykiatrisk vård, avslutad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), samt lagakraftvunna domar och lagföringsbeslut med övriga påföljder. Frihetsberövanden ersätter motsvarande lagföringsbeslut, så att uppföljningen börjar när personen faktiskt kan återfalla. Startpopulationen är alltså bredare än ”personer som dömts”, och starttidpunkten varierar beroende på påföljd.

Vad mäter detta?

Andel personer med en ingångshändelse under ett visst år som begår ett nytt brott inom tre år och där brottet senare leder till ett lagakraftvunnet avgörande. Årtalet visar ingångsåret för kohorten, inte året då återfallsbrottet begicks.

Statistiken mäter nya brott som leder till lagakraftvunnet avgörande. Den fångar därför inte all faktisk återfallsbrottslighet och påverkas även av upptäckt, rättsprocess och lagföring.

Ingår

  • + Samtliga personer med en ingångshändelse under ingångsåret
  • + Nya brott begångna inom tre år från ingångshändelsen
  • + Endast återfall som senare lett till ett lagakraftvunnet avgörande
  • + Personer folkbokförda i Sverige den 31 december referensåret

Ingår inte

  • Nya misstankar som inte lett till lagakraftvunnet avgörande
  • Polisanmälda brott utan avgörande
  • Ordningsbot
  • Brott där straffskalan endast innehåller penningböter
  • Personer som inte var folkbokförda i Sverige den 31 december referensåret
  • Preliminär återfallsstatistik med ett års uppföljning

Läs om härledning och metodbrott ↓

Vad statistiken inte visar

  • Hur mycket brott personerna faktiskt begår – bara det som leder till lagakraftvunnet avgörande
  • Hur många gånger en person återfaller
  • Om återfallet var ett allvarligare eller lindrigare brott än ingångshändelsen
  • Skillnader mellan påföljder, kön, ålder eller tidigare belastning
  • Om en viss insats eller reform har haft effekt
  • Nivåer för de senaste åren – den slutliga statistiken har flera års eftersläpning

Måttet är stabilt över tid, vilket i sig är ett resultat: andelen har legat omkring 39–42 procent under hela perioden.

Sverigegrafen visar den nationella serien. Brå redovisar återfall efter bland annat kön, ålder, påföljd och tidigare belastning, men inte som en jämförbar tidsserie per län eller kommun.

Riket

Läs så här: Årtalet visar ingångsåret för den grupp personer som följs. Återfallen kan inträffa under de följande tre åren – x-axeln visar alltså inte året då återfallsbrottet begicks. Statistiken mäter återfallsbrott som senare lett till ett lagakraftvunnet avgörande, inte all faktisk brottslighet.

Jämförbarhet över tid: Serien 2003–2018 bygger genomgående på Brås nuvarande metod för slutlig återfallsstatistik och är jämförbar över tid. Äldre statistik före 2003 använder en annan definition och ingår inte. Metod och avgränsningar

Källa: Brå

Fördjupad metodinformation

Så räknas den jämförbara serien fram
2003–2018
Brås publicerade andel hämtad direkt ur Tabell 811 (RV0502, slutlig statistik), raden Samtliga, måttet "Andel återfall, 3 år". Ett ingångsår per observation, hela riket. Serien kedjas ur S811La-2003-2012.xls (ingångsår 2003–2008) och S811La-2009-2018.xlsx (ingångsår 2009–2018); överlappet 2009–2012 kontrolleras som exakt identiskt i båda filerna före import. Andelen beräknas inte av Sverigegrafen.
Metodbrott att känna till (11)
Årtalet är ingångsåret, inte återfallsåret
Varje observation avser en kohort: alla personer som hade en ingångshändelse under året. Utfallet mäts sedan under de tre år som följer. Ett värde för 2018 beskriver alltså personer som fick sin ingångshändelse 2018 och som återföll någon gång under 2018–2021.
Vad räknas som återfall?
Återfall innebär ett nytt brott som begås inom tre år från ingångshändelsen och som senare leder till ett lagakraftvunnet avgörande. Det är alltså inte en ny misstanke, inte ett nytt polisanmält brott och inte nödvändigtvis en ny fängelsedom.
Räkneenheten är personer
Statistiken räknar personer. En person redovisas en gång per ingångsår oavsett hur många ingångshändelser personen har under året. Om en person begår flera återfallsbrott påverkar det inte indikatorn mer än att personen räknas som återfallen.
Andelen skattas med life table-metod
Brås återfallsandel skattas med en life table-/aktuarisk metod som bland annat hanterar personer som avlider under uppföljningsperioden. Därför motsvarar den publicerade andelen inte exakt en enkel division av antal återfall med hela ingångspopulationen. Sverigegrafen importerar Brås publicerade andel och beräknar den aldrig själv; population och antal återfall lagras endast som verifieringsmetadata.
Slutlig statistik och lång eftersläpning
Senaste slutliga ingångsår är 2018. Varje kohort följs under tre år och därefter krävs en buffertperiod för att återfallsbrott ska hinna lagföras och vinna laga kraft. Publiceringen sker därför omkring sju år efter referensåret. Den långa eftersläpningen är en del av metodiken, inte ett tecken på att statistiken slutat uppdateras. Brå publicerar även preliminär statistik med ett års uppföljning; den blandas inte in i denna serie.
Avgränsningar i populationen
Personer som inte var folkbokförda i Sverige den 31 december referensåret ingår inte. Ordningsbot ingår inte, och inte heller brott där straffskalan endast innehåller penningböter.
2003–2005 – personnummerbyten
För 2003–2005 kunde personnummerbyten inte fullt ut följas i statistiken. Brå bedömer att detta berör mindre än 1 procent av fallen och kan ge en liten underskattning av återfall dessa år.
Startåret 2003
Sverigegrafen börjar 2003 eftersom Brås nuvarande återfallsstatistik använder en annan metod än den äldre SCB-statistiken, som definierade ingångspopulationen utifrån personens första lagföring och saknade motsvarande hantering av inkapacitering och buffertperiod. Äldre serier är därför inte direkt jämförbara och länkas inte ihop med denna tidsserie.
Ingen internationell jämförelse
Återfallsstatistik mellan länder utgår ofta från olika ingångspopulationer, uppföljningstider och definitioner av vad som räknas som återfall. Nivåer från andra länder bör därför inte jämföras direkt med denna serie.
Regeringslagret visas inte här
Utfallet för varje ingångskohort mäts under de följande tre åren. Ett regeringsband kopplat till själva ingångsåret skulle därför ge en missvisande tidsmässig precision, och lagret är avstängt för denna indikator.
Källa och kontroll
Statistikansvarig myndighet är Brå (RV0502, Återfall i brott, slutlig statistik). Serien läses ur Brås egna maskinläsbara tabellfiler för Tabell 811: S811La-2003-2012.xls (SHA-256 068e7468…1ecd2) och S811La-2009-2018.xlsx (SHA-256 3b4ee2c5…6e72f). Filernas hashsummor kontrolleras vid varje import, och överlappsåren 2009–2012 måste vara exakt identiska i båda filerna.
Jämförbarhet över tid – i sin helhet

Andelen beror på både faktisk brottslighet och på rättsväsendets förmåga att upptäcka, utreda och lagföra nya brott. Förändringar i serien bör därför tolkas försiktigt.

Relaterad statistik

Om datan

Källa

Myndighet
Brottsförebyggande rådet (BRA-ATERFALL-TRE-AR)
Källtabell
Brå – Andel personer med en ingångshändelse som återfaller i brott inom tre år, hela landet

Avgränsning

Enhet
procent av personer med ingångshändelse
Period i databasen
2003–2018

Uppdatering

Uppdateras
Årligen, med cirka sju års eftersläpning
Senast uppdaterad hos källan
31 december 2018
Senast hämtad
29 augusti 2026
Licens
Brås löpande statistik får vidareutnyttjas fritt och utan villkor. Sverigegrafen anger ändå Brå som statistikansvarig myndighet och utgivare. Ingen formell licens såsom CC0 anges.

Definition och härledning

Andelen personer med en ingångshändelse under ett visst år som begår ett nytt brott inom tre år, där brottet senare leder till ett lagakraftvunnet avgörande. Årtalet anger ingångsåret för kohorten, inte året då återfallsbrottet begicks. En ingångshändelse är enligt Brå frigivning från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård, avslutad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), samt lagakraftvunna domar och lagföringsbeslut med övriga påföljder. Frihetsberövanden ersätter motsvarande lagföringsbeslut för att hantera inkapaciteringseffekter. Räkneenheten är personer: varje person räknas en gång per referensår oavsett antal ingångshändelser. Ordningsbot och brott där straffskalan endast innehåller penningböter ingår inte, och personer som inte var folkbokförda i Sverige den 31 december referensåret ingår inte. Andelen skattas av Brå med en life table-/aktuarisk metod och är därför inte exakt lika med antal återfall dividerat med ingångspopulationen; Sverigegrafen importerar Brås publicerade andel och beräknar den inte själv. Statistiken är slutlig: varje kohort följs i tre år och därefter krävs en buffertperiod om tre år för att återfallsbrotten ska hinna lagföras och vinna laga kraft, vilket ger en publicering omkring sju år efter referensåret. Serien börjar 2003 eftersom Brås nuvarande metod infördes då; äldre statistik bygger på en annan definition av ingångspopulationen och länkas inte ihop med serien. Källa: Brås Tabell 811, filerna S811La-2003-2012.xls (ingångsår 2003–2008) och S811La-2009-2018.xlsx (ingångsår 2009–2018), med verifierat identiskt överlapp 2009–2012.

Öppna originaltabellen hos Brå