Beläggningsgrad mot fasta anstaltsplatser

Medelbeläggningen i anstalt i förhållande till antalet beslutade fasta ordinarie platser, 2018–2025. Måttet visar hur hårt den fasta anstaltskapaciteten belastas. Värden över 100 procent betyder att beläggningen är större än antalet fasta platser. Serien avser hela riket.

Beläggningsgrad mot fasta platser 2025: 140,7 %
Beläggningsgrad mot fasta platser 2018: 92,3 %
Förändring 2018–2025: +48,4 procentenheter+52,5 % sedan 2018

Vad är beläggningsgrad?

Beläggningsgraden sätter beläggningen i relation till kapaciteten. Här är nämnaren de beslutade fasta ordinarie platserna, alltså den stadigvarande baskapaciteten. Eftersom Kriminalvården även använder beredskapsplatser och tillfälliga platser kan beläggningen bli större än antalet fasta platser, och graden överstiga 100 procent.

Vad mäter detta?

Medelbeläggningen i anstalt under året uttryckt i procent av antalet beslutade fasta ordinarie platser, enligt Kriminalvårdens nya redovisning.

Måttet beror lika mycket på nämnaren som på täljaren. En stigande beläggningsgrad kan bero på fler intagna, på att den fasta kapaciteten inte byggts ut i samma takt, eller på båda. Serien kan inte i sig visa vilket.

Ingår

+ Beläggning i anstalt enligt den nya redovisningen
+ Beslutade fasta ordinarie platser i anstalt som nämnare

Ingår inte

− Beredskapsplatser och tillfälliga platser i nämnaren
− Beläggningsgrad mot platser totalt
− Häkte
− Intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja)
− Frivård
− Antal unika personer
− Antal fängelsedomar

Läs om härledning och metodbrott ↓

Vad statistiken inte visar

− Hur många personer som är intagna – det visar medelbeläggningen
− Hur trångboddheten fördelas mellan anstalter och säkerhetsklasser
− Beläggningsgrad i häkte
− Hur stor del av utvecklingen som beror på fler intagna respektive utebliven utbyggnad
− Beläggningsgraden räknad mot platser totalt

Beläggningsgraden är en kvot. Den bör läsas tillsammans med medelbeläggningen, som visar nivån i antal platser.

Från år

Till år

Visa regeringar

Sverigegrafen visar den nationella serien. Kriminalvården redovisar platser och beläggning per anstalt och säkerhetsklass, men inte som en jämförbar tidsserie per län eller kommun.

Riket

Läs så här: Nämnaren är enbart beslutade fasta ordinarie platser. Beläggningsgraden kan därför överstiga 100 procent, eftersom beredskapsplatser och tillfälliga platser också används. Räknat mot platser totalt blir graden lägre.

Jämförbarhet över tid: Serien 2018–2025 bygger genomgående på Kriminalvårdens nya redovisning av beläggning och platser. Äldre år, som redovisas enligt en annan definition, ingår inte. Metod och avgränsningar

Källa: Brå ↗

Fördjupad metodinformation

Så räknas den jämförbara serien fram

2018–2025: Härledd: medelbeläggning / beslutade fasta ordinarie platser × 100. Båda komponenterna från Kriminalvården, Kriminalvård och statistik (KOS) 2025, Tabell 7.4, s. 148, kolumnerna "Ny redovisning – Medelbeläggning" respektive "Ny redovisning – Beslutade fasta ordinarie platser". Ett kalenderår per observation, hela riket. Statistikansvarig myndighet: Brå, RV0402.

Metodbrott att känna till (7)

Härlett mått – så beräknas det: Sverigegrafen beräknar beläggningsgraden som medelbeläggning delat med beslutade fasta ordinarie platser, gånger 100. Båda talen är hämtade ur Kriminalvårdens KOS 2025, Tabell 7.4, tryckt s. 148, kolumnerna "Ny redovisning – Medelbeläggning" respektive "Ny redovisning – Beslutade fasta ordinarie platser". Värdet lagras med full precision och avrundas till en decimal först vid presentation.
Nämnaren är fasta platser, inte platser totalt: Ordinarie platser delas in i fasta, beredskaps- och tillfälliga platser. Här används enbart fasta platser, alltså den stadigvarande baskapaciteten. Kriminalvården publicerar även en beläggningsgrad mot platser totalt, som är lägre; för 2025 var den 96 procent enligt KOS 2025, Tabell 7.6, s. 149. Den serien visas inte här.
Över 100 procent är möjligt: Eftersom nämnaren bara omfattar fasta platser kan beläggningen överstiga den. Beredskapsplatser innebär att ett rum som normalt rymmer en intagen används av fler, och tillfälliga platser kan skapas genom att andra utrymmen görs om. Värden över 100 procent betyder alltså inte att fler personer är intagna än vad som är fysiskt möjligt, utan att kapacitet utöver de fasta platserna används.
2018 – ny redovisning av beläggning och platser: Kriminalvårdens nya redovisning räknar all beläggning, även på ej beslutade platser, och exkluderar inte längre klienter med långtidsfrånvaro på sex dagar eller mer. Serien börjar 2018, som är första året i den publicerade nya redovisningen, och kopplas medvetet inte ihop med de äldre åren.
Häkte ingår inte: Beläggning och platser i häkte redovisas separat av Kriminalvården och ingår inte i denna serie. Häktesbeläggningen har också varit hög under perioden, men den följer en egen serie.
Källa och kontroll: Statistikansvarig myndighet är Brå (RV0402, Kriminalvård – fängelse och häkte); uppgifterna produceras av Kriminalvården. Den härledda kvoten har verifierats mot Kriminalvårdens egen publicerade beläggningsgrad mot fasta platser: KOS 2022, Tabell 7.6, s. 113 för 2020–2022 (103, 109 och 113 procent) och KOS 2025, Tabell 7.6, s. 149 för 2023–2025 (120, 131 och 141 procent). Samtliga stämmer med den beräknade kvoten inom källans avrundning till hela procent.
Regeringslagret är kontext, inte förklaring: Beläggningsgraden påverkas av hur många som döms till fängelse, straffens längd, frigivningsregler, häktestider och takten i utbyggnaden av anstaltsplatser. Regeringsperioderna visas endast som historisk kontext och innebär inte att förändringar i serien kan tillskrivas en viss regering.

Jämförbarhet över tid – i sin helhet

Både täljare och nämnare kan förändras av beslut inom Kriminalvården. Nivån säger därför något om förhållandet mellan belastning och fast kapacitet, inte om brottsutvecklingen.

Relaterad statistik

Om datan

Källa

Myndighet: Brottsförebyggande rådet (BRA-BELAGGNINGSGRAD-FASTA-ANSTALTSPLATSER)
Källtabell: Brå/Kriminalvården – Beläggningsgrad i anstalt mot beslutade fasta ordinarie platser, i hela landet

Avgränsning

Enhet: procent av fasta ordinarie platser
Period i databasen: 2018–2025

Uppdatering

Uppdateras: Årligen för föregående kalenderår
Senast uppdaterad hos källan: 31 december 2025
Senast hämtad: 29 augusti 2026
Licens: Brås löpande statistik får vidareutnyttjas fritt och utan villkor. Sverigegrafen anger ändå Brå som statistikansvarig myndighet och Kriminalvården som producent och som utgivare av den transkriberade tabellen. Ingen formell licens såsom CC0 anges.

Definition och härledning

Medelbeläggningen i anstalt uttryckt i procent av antalet beslutade fasta ordinarie platser, enligt Kriminalvårdens nya redovisning. Beläggning är antalet platser som upptas av klienter; platser är de av myndigheten beslutade och tillgängliga platserna. Ordinarie platser delas in i fasta, beredskaps- och tillfälliga platser. Denna serie använder enbart fasta platser som nämnare, vilket är den stadigvarande baskapaciteten. Kriminalvården publicerar även en beläggningsgrad mot platser totalt, där även beredskaps- och tillfälliga platser ingår i nämnaren; den låg på 96 procent 2025. Eftersom beredskapsplatser är extra platser i rum som normalt är avsedda för en intagen, och tillfälliga platser kan skapas genom konvertering av andra utrymmen, kan beläggningen överstiga antalet fasta platser. Beläggningsgraden mot fasta platser kan därför överstiga 100 procent. Häkte, intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) och frivård ingår inte. Kriminalvårdens nya redovisning infördes 2020, men 2018 och 2019 finns återberäknade enligt samma definition, och serien visas därför från 2018. Den äldre redovisningen kopplas inte ihop med serien. Sverigegrafen beräknar procentsatsen ur Kriminalvårdens publicerade medelbeläggning och antal beslutade fasta ordinarie platser i KOS 2025, Tabell 7.4, s. 148. För 2020–2025 har resultatet verifierats mot Kriminalvårdens publicerade beläggningsgrad och stämmer inom avrundning.

Öppna originaltabellen hos Brå →