Medelbeläggning i anstalt
Genomsnittligt antal belagda platser i anstalt per år enligt Kriminalvårdens nya redovisning av medelbeläggning, 2018–2025. Till skillnad från en punktmätning visar måttet beläggningen över hela året. Serien avser hela riket.
Belagda anstaltsplatser i genomsnitt i Riket var 7 440 belagda platser (årsgenomsnitt) år 2025, jämfört med 3 921 år 2018. Källa: Brottsförebyggande rådet.
- Belagda anstaltsplatser i genomsnitt 2025
- 7 440
- Belagda anstaltsplatser i genomsnitt 2018
- 3 921
- Förändring 2018–2025
- +3 519+89,7 % sedan 2018
Vad mäts?
Medelbeläggning är ett platsbaserat mått. Det visar hur många platser som i genomsnitt varit belagda under året, inte hur många olika personer som avtjänat fängelsestraff.
Vad mäter detta?
Genomsnittligt antal belagda platser i anstalt per år enligt Kriminalvårdens nya redovisning av medelbeläggning. Till skillnad från en punktmätning visar måttet beläggningen över hela året.
Kriminalvården har ändrat hur medelbeläggning beräknas. Sverigegrafen visar därför endast den nya redovisningen, som finns publicerad från 2018. Äldre värden är beräknade på ett annat sätt och visas inte.
Ingår
- + Belagda platser i anstalt
- + Beläggning på både beslutade och ej beslutade platser enligt den nya definitionen
- + Beläggning enligt Kriminalvårdens hantering av tillfällig frånvaro i den nya redovisningen
Ingår inte
- − Häkte
- − Intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja)
- − Frivård
- − Antal unika personer
- − Pågående fängelseverkställigheter den 1 oktober
- − Antal fängelsedomar
- − Platskapacitet
- − Beläggningsgrad
Vad statistiken inte visar
- − Hur många olika personer som avtjänat fängelsestraff under året
- − Läget vid ett enskilt datum
- − Beläggning i häkte
- − Antal platser och beläggningsgrad
- − Hur långa straff de intagna avtjänar
Personer som avtjänar fängelsestraff är en punktmätning den 1 oktober och räknar personer med pågående verkställighet. Medelbeläggning i anstalt är i stället ett årsgenomsnitt av belagda anstaltsplatser. Häkte ingår dessutom i vissa fall i 1 oktober-serien men inte i medelbeläggningen. Serierna ska därför inte jämföras som om de hade samma population.
Sverigegrafen visar den nationella serien. Kriminalvården redovisar beläggning per anstalt, kön och säkerhetsklass, men inte som en jämförbar tidsserie per län eller kommun.
Läs så här: Serien visar ett årsgenomsnitt av belagda platser i anstalt – inte antalet unika personer och inte läget vid ett enskilt datum.
Jämförbarhet över tid: Serien 2018–2025 följer en och samma definition: Kriminalvårdens nya redovisning av medelbeläggning i anstalt. Äldre år, beräknade enligt den tidigare definitionen, ingår inte. Metod och avgränsningar
Fördjupad metodinformation
Så räknas den jämförbara serien fram
- 2018–2025
- Kriminalvården, Kriminalvård och statistik (KOS) 2025, Tabell 7.4, s. 148, kolumnen "Ny redovisning – Medelbeläggning". Ett kalenderår per observation, hela riket. Statistikansvarig myndighet: Brå, RV0402.
Metodbrott att känna till (8)
- Vad mäts – platser, inte personer
- Medelbeläggning är ett platsbaserat mått. Det visar hur många platser som i genomsnitt varit belagda under året, inte hur många olika personer som avtjänat fängelsestraff.
- 2018 – ny definition av medelbeläggning
- Den nya redovisningen räknar all beläggning, även på ej beslutade platser, och exkluderar inte längre klienter med långtidsfrånvaro på sex dagar eller mer. 2018–2020 finns publicerade enligt både gammal och ny redovisning. Sverigegrafen använder konsekvent den nya serien.
- 2018 är seriens första år – ett metodval
- 2018 är första året i den nya publicerade serien. Att Sverigegrafen börjar där är ett medvetet metodval: serien ska inte kopplas ihop med den äldre serien 1989–2017, som bygger på en annan definition av beläggning.
- Häkte ingår inte
- Häkte ingår inte i denna serie. Kriminalvården redovisar medelbeläggning i häkte separat. Detta skiljer sig från indikatorn Personer som avtjänar fängelsestraff, där personer som avtjänar straff i häkte kan ingå.
- Inte samma sak som beläggningsgrad
- Medelbeläggning är inte samma sak som beläggningsgrad. Medelbeläggningen mäter antalet belagda platser, medan beläggningsgraden sätter beläggningen i relation till kapaciteten.
- Källa och kontroll
- Statistikansvarig myndighet är Brå (RV0402, Kriminalvård – fängelse och häkte); uppgifterna produceras av Kriminalvården. Den tabell som faktiskt transkriberats är Kriminalvårdens KOS 2025, Tabell 7.4, tryckt s. 148, kolumnen "Ny redovisning – Medelbeläggning". Värdena är internkontrollerade mot Tabell 7.6 för 2023–2025 och mot månadstabellen 7.5 för 2025, som ger samma totaler.
- Skillnaden mot 1 oktober-serien
- Personer som avtjänar fängelsestraff är en punktmätning den 1 oktober och räknar personer med pågående verkställighet. Medelbeläggning i anstalt är i stället ett årsgenomsnitt av belagda anstaltsplatser. Häkte ingår dessutom i vissa fall i 1 oktober-serien men inte i medelbeläggningen. Serierna ska därför inte jämföras som om de hade samma population.
- Regeringslagret är kontext, inte förklaring
- Medelbeläggningen påverkas av bland annat hur många som avtjänar fängelsestraff, straffens längd, frigivningsregler, platskapacitet och kriminalvårdens institutionsstruktur. Regeringsperioderna visas endast som historisk kontext och innebär inte att förändringar i serien kan tillskrivas en viss regering.
Jämförbarhet över tid – i sin helhet
Nivån påverkas samtidigt av hur många som avtjänar fängelsestraff, straffens längd, frigivningsregler och platskapaciteten. Statistiken kan inte visa hur stor del av utvecklingen som beror på respektive faktor.
Relaterad statistik
- Personer som avtjänar fängelsestraffPersoner som avtjänar fängelsestraff är en punktmätning den 1 oktober och räknar personer med pågående verkställighet. Medelbeläggning i anstalt är i stället ett årsgenomsnitt av belagda anstaltsplatser. Häkte ingår dessutom i vissa fall i 1 oktober-serien men inte i medelbeläggningen. Serierna ska därför inte jämföras som om de hade samma population.
- Beläggningsgrad mot fasta anstaltsplatserSamma medelbeläggning satt i relation till antalet beslutade fasta ordinarie platser – hur hårt kapaciteten belastas.
- Fängelse som huvudpåföljdAntal lagföringsbeslut med fängelse som huvudpåföljd – ett flöde av beslut, inte verkställighet i anstalt.
Om datan
Källa
- Myndighet
- Brottsförebyggande rådet (BRA-MEDELBELAGGNING-ANSTALT)
- Källtabell
- Brå/Kriminalvården – Medelbeläggning i anstalt, i hela landet
Avgränsning
- Enhet
- belagda platser (årsgenomsnitt)
- Period i databasen
- 2018–2025
Uppdatering
- Uppdateras
- Årligen för föregående kalenderår
- Senast uppdaterad hos källan
- 31 december 2025
- Senast hämtad
- 29 augusti 2026
- Licens
- Brås löpande statistik får vidareutnyttjas fritt och utan villkor. Sverigegrafen anger ändå Brå som statistikansvarig myndighet och Kriminalvården som producent och som utgivare av den transkriberade tabellen. Ingen formell licens såsom CC0 anges.
Definition och härledning
Genomsnittligt antal belagda platser i anstalt per år enligt Kriminalvårdens nya redovisning av medelbeläggning. Beläggning definieras som antal platser som upptas av klienter, och i den nya redovisningen ingår all beläggning oavsett om den sker på beslutade eller ej beslutade platser. Måttet är platsbaserat: det visar hur många platser som i genomsnitt varit belagda under året, inte hur många olika personer som avtjänat fängelsestraff. Häkte ingår inte – Kriminalvården redovisar medelbeläggning i häkte separat. Intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) och frivård ingår inte. Måttet ska inte förväxlas med beläggningsgrad, som sätter beläggningen i relation till kapaciteten. Kriminalvården ändrade beräkningen av medelbeläggning: den nya redovisningen räknar all beläggning och exkluderar inte längre klienter med långtidsfrånvaro på sex dagar eller mer. Den nya serien är publicerad från 2018, och Sverigegrafen visar därför 2018–2025 och kopplar inte ihop serien med den äldre redovisningen 1989–2017. Värdena är avlästa ur KOS 2025, Tabell 7.4, s. 148.