Inflation i Sverige enligt KPI

Till diagrammet

Årlig procentuell förändring av konsumentprisindex årsmedeltal, 1981–2025. Talet visar hur mycket priserna i genomsnitt steg jämfört med året innan.

Inflation (KPI) i Sverige var 0,7 procent (årlig förändring) år 2025, jämfört med 12,1 procent (årlig förändring) år 1981. Källa: Statistiska centralbyrån.

Inflation (KPI) 2025
0,7 %
Inflation (KPI) 1981
12,1 %
Förändring 1981–2025
−11,4 procentenheterfrån 12,1 % till 0,7 %

Den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, mätt som förändringen av konsumentprisindex årsmedeltal jämfört med föregående år.

Måttet visar förändringstakt för en genomsnittlig konsumtionskorg, inte prisnivån och inte kostnadsutvecklingen för ett enskilt hushåll.

Riket · 1981–2025 · Inflation (KPI) · procent (årlig förändring)

Riket

Läs så här: Serien visar prisförändring, inte prisnivå. Ett lägre tal betyder att priserna steg långsammare – först vid negativa tal sjönk priserna.

Jämförbarhet över tid: Förändringstalen bygger på SCB:s fastställda KPI-årsmedeltal i en sammanhängande serie från 1980 och är jämförbara mellan år. Indexets bas påverkar nivån på indextalen men inte förändringen. Metod och avgränsningar

Källa: SCB ↗

Hjälper grafen dig att förstå Sverige? Bidra till fortsatt drift och utveckling. Stöd Sverigegrafen

Lägre inflation är inte sjunkande priser

Inflationstakten svarar på frågan hur mycket priserna ändrats sedan förra året, inte hur höga de är. När inflationen faller från 8 till 2 procent fortsätter priserna att stiga, bara långsammare – nivån går inte tillbaka. Först när talet är negativt sjunker priserna, vilket kallas deflation. Eftersom varje år jämförs med året innan ger ett år med mycket hög inflation automatiskt ett lägre tal året därpå, även om prisnivån då är den högsta hittills.

Vad mäter detta?

Den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, mätt som förändringen av konsumentprisindex årsmedeltal jämfört med föregående år.

Måttet visar förändringstakt för en genomsnittlig konsumtionskorg, inte prisnivån och inte kostnadsutvecklingen för ett enskilt hushåll.

Ingår

  • + Priser på varor och tjänster i hushållens konsumtion i Sverige
  • + Ränteeffekter på egnahem, som ingår i KPI
  • + Genomsnitt över hela året, inte enskilda månader

Ingår inte

  • − Prisnivån i kronor
  • − KPIF, där boräntan hålls fast
  • − Skillnader mellan hushåll, regioner och inkomstgrupper
  • − Orsakerna till prisförändringen

Läs om härledning och metodbrott ↓

Vad statistiken inte visar

  • − Hur höga priserna är, bara hur mycket de ändrats
  • − Att priserna sjunkit – det sker bara vid negativa tal
  • − Prisutvecklingen för ett enskilt hushåll eller en enskild vara
  • − Inflationen enligt KPIF, som Riksbanken använder för sitt mål

Fördjupad metodinformation

Så härleds serien
{firstYear}–{lastYear}
Sverigegrafen beräknar (KPI_t / KPI_(t−1) − 1) × 100 ur SCB:s tabell "Konsumentprisindex (KPI) fastställda årsmedeltal, totalt, 1980=100" (PR0101L/KPIFastAmed, matris 000000KL). Båda indextalen sparas tillsammans med årtal och tabellreferens, så att varje publicerat tal går att räkna om från källan. SCB publicerar ingen egen årsserie för inflationstakt beräknad på årsmedeltal.
Metodbrott att känna till (4)
Fastställda tal
Sverigegrafen använder de fastställda årsmedeltalen. SCB publicerar även skuggindextal, som justerats i efterhand och kan skilja sig något från de fastställda talen.
KPI är inte KPIF
KPI påverkas av ränteförändringar på bolån. KPIF håller boräntan konstant och är det mått Riksbanken använder för inflationsmålet. Talen kan därför skilja sig åt tydligt enskilda år.
Årsgenomsnitt, inte månadstakt
Serien jämför hela årets genomsnitt med föregående års genomsnitt. SCB:s månadsvisa inflationstakt jämför en månad med samma månad året innan och kan därför avvika från årstalet.
Regeringslagret är kontext, inte förklaring
Regeringsperioderna visas som historisk kontext. Konjunkturen påverkas av världsekonomin, penningpolitiken, hushållens och företagens beslut och av händelser långt utanför regeringens kontroll. Diagrammet visar inte effekten av en regering eller en viss politik.
Jämförbarhet över tid – i sin helhet

Serien använder de fastställda talen, alltså de index som gäller när lagar och avtal hänvisar till konsumentprisindex, inte skuggindextalen. Tabellen har basen 1980=100 medan SCB:s löpande publicering använder 2020=100. De två uttrycker samma prisutveckling på olika skala, och årsförändringen påverkas inte av vilken bas som används. KPI har bytt klassifikation och basår flera gånger; SCB kedjar samman serien vid sådana byten.

Relaterad statistik

Om datan

Källa

Myndighet
Statistiska centralbyrån (SCB-PR0101-KPI-ARSMEDEL)
Källtabell
SCB – Konsumentprisindex (KPI), fastställda årsmedeltal

Avgränsning

Enhet
procent (årlig förändring)
Period i databasen
1981–2025

Uppdatering

Uppdateras
Årsvis, fastställda tal
Senast uppdaterad hos källan
31 december 2025
Senast hämtad
16 september 2026
Licens
SCB:s statistikdatabas tillhandahålls under CC0 1.0. Sverigegrafen anger SCB som källa.

Definition och härledning

Konsumentprisindex mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen. Sverigegrafen hämtar SCB:s fastställda årsmedeltal (tabell PR0101L/KPIFastAmed, matris 000000KL, basår 1980=100) och beräknar inflationstakten deterministiskt som (KPI_t / KPI_(t−1) − 1) × 100. SCB publicerar ingen egen årsserie för inflationstakt beräknad på årsmedeltal, vilket är skälet till att talet härleds. Båda de indextal som ingår i beräkningen sparas i observationens source_ref, så att varje publicerat tal kan räknas om från källan. Indexets basår påverkar nivån på indextalen men inte den årliga förändringen. Måttet är KPI, inte KPIF: KPI påverkas av ränteförändringar på bolån, medan KPIF håller boräntan konstant. Årsförändringen kan avvika från SCB:s månadsvisa inflationstakt, som jämför en månad med samma månad föregående år.

Öppna originaltabellen hos SCB →