Offentlig skuld i Sverige (Maastrichtskuld)
Till diagrammetOffentlig förvaltnings konsoliderade bruttoskuld i miljoner kronor, 1996–2025. Måttet omfattar staten, kommuner och regioner samt sociala trygghetsfonder.
Maastrichtskuld i Sverige var 2 337 779 miljoner kronor år 2025, jämfört med 1 357 090 miljoner kronor år 1996. Källa: Statistiska centralbyrån.
- Maastrichtskuld 2025
- 2 337 779 mnkr
- Maastrichtskuld 1996
- 1 357 090 mnkr
- Förändring 1996–2025
- +980 689 mnkr+72,3 % sedan 1996
Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier, nominellt värderad, vid årets slut.
Det är en bruttoskuld: offentliga tillgångar som pensionsfonder och finansiella placeringar räknas inte av.
Riket · 1996–2025 · Maastrichtskuld · miljoner kronor
Maastrichtskulden avser hela den offentliga förvaltningen och beräknas bara på riksnivå.
Läs så här: Detta är hela den offentliga sektorns bruttoskuld, inte Riksgäldens statsskuld. De två måtten mäter olika saker och ska inte jämföras med varandra.
Jämförbarhet över tid: Serien följer EU:s regelverk för hela perioden från 1996 och är jämförbar mellan år. Värdena revideras löpande, även för tidigare år. Metod och avgränsningar
Hjälper grafen dig att förstå Sverige? Bidra till fortsatt drift och utveckling. Stöd Sverigegrafen
Offentlig skuld är inte statsskuld
Maastrichtskulden omfattar hela den offentliga förvaltningen: staten, kommuner och regioner samt sociala trygghetsfonder. Skulder som offentliga aktörer har till varandra räknas bort, så att samma skuld inte räknas två gånger. Statsskulden, som Riksgälden redovisar, avser bara statens egen upplåning och beräknas med andra regler. De två talen är olika stora, följer olika mönster och ska aldrig användas som synonymer.
Vad mäter detta?
Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier, nominellt värderad, vid årets slut.
Det är en bruttoskuld: offentliga tillgångar som pensionsfonder och finansiella placeringar räknas inte av.
Ingår
- + Staten, kommuner och regioner samt sociala trygghetsfonder
- + Sedlar och mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån
- + Konsolidering, det vill säga att interna skulder inom offentlig sektor räknas bort
Ingår inte
- − Offentliga tillgångar – måttet är brutto, inte netto
- − Statsskulden enligt Riksgäldens definition
- − Skulder i offentligt ägda bolag utanför offentlig förvaltning
- − Hushållens och företagens skulder
Vad statistiken inte visar
- − Statsskulden enligt Riksgälden
- − Skulden i förhållande till ekonomins storlek
- − Offentliga tillgångar och därmed den finansiella nettoställningen
- − Vad skulderna har använts till
Fördjupad metodinformation
Så definieras serien
- {firstYear}–{lastYear}
- SCB, tabell "Offentlig förvaltnings konsoliderade bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier" (NR0108/FirBruttoKonvAr, matris 000002KK), sektor S13 Offentlig förvaltning, kontopost FL01N Total Maastrichtskuld, miljoner kronor. Publicerat värde per kalenderår. Sverigegrafen gör ingen egen beräkning och publicerar i den här versionen ingen egen skuldkvot mot BNP.
Metodbrott att känna till (4)
- Bruttoskuld, inte nettoskuld
- Måttet räknar inte av offentliga tillgångar. Sverige har stora offentliga finansiella tillgångar, vilket gör att nettoställningen är betydligt starkare än bruttoskulden antyder.
- Löpande revideringar
- Skuldsiffrorna räknas om när underlagen uppdateras. Även år som publicerats tidigare kan ändras med miljardbelopp mellan publiceringstillfällen.
- Löpande priser
- Beloppen är i det årets kronor. Jämförelser långt bak i tiden påverkas därför av att penningvärdet förändrats.
- Regeringslagret är kontext, inte förklaring
- Regeringsperioderna visas som historisk kontext. Konjunkturen påverkas av världsekonomin, penningpolitiken, hushållens och företagens beslut och av händelser långt utanför regeringens kontroll. Diagrammet visar inte effekten av en regering eller en viss politik.
Jämförbarhet över tid – i sin helhet
Skulden redovisas till nominellt värde enligt reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten, vilket skiljer sig från finansräkenskapernas marknadsvärdering. Serien börjar 1996 eftersom redovisningen enligt konvergenskriterierna inte sträcker sig längre bak. Beloppen är löpande priser och är därför inte inflationsjusterade.
Relaterad statistik
- BNP i fasta priserVärdet av allt som produceras i Sverige under ett år, med prisförändringar borträknade.
- Inflation (KPI)Hur mycket konsumentpriserna i genomsnitt förändrades jämfört med året innan, mätt med KPI.
- Hushållens reala disponibla inkomstÅrlig förändring i procent av hushållssektorns disponibla inkomst, med prisförändringar borträknade.
Om datan
Källa
- Myndighet
- Statistiska centralbyrån (SCB-NR0108-MAASTRICHT-AR)
- Källtabell
- SCB – Offentlig förvaltnings konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskuld), årsdata
Avgränsning
- Enhet
- miljoner kronor
- Period i databasen
- 1996–2025
Uppdatering
- Uppdateras
- Årsvis, med löpande revideringar
- Senast uppdaterad hos källan
- 31 december 2025
- Senast hämtad
- 16 september 2026
- Licens
- SCB:s statistikdatabas tillhandahålls under CC0 1.0. Sverigegrafen anger SCB som källa.
Definition och härledning
Maastrichtskulden är den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier. Den omfattar staten, kommuner och regioner samt sociala trygghetsfonder, och skulder mellan offentliga aktörer räknas bort så att samma skuld inte räknas två gånger. Skulden redovisas till nominellt värde och i löpande priser. Måttet är inte detsamma som statsskulden, som avser statens egen upplåning och redovisas av Riksgälden med andra regler. Måttet är brutto: offentliga finansiella tillgångar räknas inte av. Värdena revideras löpande när underlagen uppdateras, även för tidigare år. Sverigegrafen hämtar SCB:s publicerade ställningsvärden direkt (tabell NR0108/FirBruttoKonvAr, matris 000002KK) och publicerar i den här versionen ingen egen beräkning av skulden som andel av BNP.