Asylsökande i Sverige
Antal förstagångsansökningar om asyl i Sverige per kalenderår, 1984–2025. Lägg regeringsperioder som kontext eller ladda ner hela serien.
Asylsökande i Riket var 6 735 antal personer år 2025, jämfört med 12 000 år 1984. Källa: Migrationsverket.
- Asylsökande 2025
- 6 735
- Asylsökande 1984
- 12 000
- Förändring 1984–2025
- −5 265−43,9 % sedan 1984
Vad mäter detta?
Indikatorn mäter antalet förstagångsansökningar om asyl som lämnats in i Sverige, för hela riket och per kalenderår. Den mäter alltså ansökningar – inte hur ärendena avgjorts.
Viktigaste avgränsningen: en asylansökan är varken ett beviljat uppehållstillstånd eller en invandring. Beslutet kommer ofta ett senare år, och långt ifrån alla ansökningar beviljas.
Ingår
- + Förstagångsansökningar om asyl, oavsett medborgarskap och ålder
- + Ensamkommande barn som söker asyl
- + Ansökningar som senare avslås eller skrivs av
Ingår inte
- − Beslut och beviljade uppehållstillstånd
- − Förlängningsansökningar (eget mått hos Migrationsverket från 2016)
- − Skydd enligt massflyktsdirektivet, som beviljas utan asylprövning
- − Folkbokförd invandring
Jämförbarhet över tid: Serien mäter genomgående förstagångsansökningar om asyl, men är sammanfogad av tre publiceringar. 1984–1986 är uppskattningar och från 2022 redovisas massflyktsdirektivet separat, vilket gör att skyddsbehov från Ukraina inte syns i kurvan. Se metodavsnittet nedan för detaljer. Metod och avgränsningar
Fördjupad metodinformation
Jämförbarhet över tid – i sin helhet
Serien är sammanfogad av tre officiella publiceringar och mäter genomgående förstagångsansökningar om asyl, men den är inte helt homogen. 1984–1986 är uppräknade och avrundade uppskattningar (markerade med *), och till och med juni 1987 är Rikspolisstyrelsen källa i stället för Migrationsverket. Från 2016 finns förlängningsansökningar som ett eget mått och ingår inte i serien. Från 2022 redovisas personer som fått skydd enligt massflyktsdirektivet separat (50 365 personer 2022) och räknas inte som asylsökande, vilket gör att skyddsbehov från Ukraina inte syns i kurvan. Inga värden har räknats om.
Relaterad statistik
Om datan
Källa
- Myndighet
- Migrationsverket (MV-ASYL-FORSTAGANG)
- Källtabell
- Asylsökande i Sverige efter år
Avgränsning
- Enhet
- antal personer
- Period i databasen
- 1984–2025
Uppdatering
- Uppdateras
- Månadsvis (den 15:e varje månad); årsserien uppdateras när ett kalenderår är komplett
- Senast uppdaterad hos källan
- 31 december 2025
- Senast hämtad
- 28 augusti 2026
- Licens
- Inga villkor för användandet enligt Migrationsverkets öppna data; innehåller inte personuppgifter. Ange gärna "Källa: Migrationsverket".
Definition och härledning
Måttet avser antal förstagångsansökningar om asyl (inkomna ansökningar om skydd) per kalenderår, hela riket. Serien är sammanfogad av tre officiella publiceringar: 1984–1999, 2000–2021 (Migrationsverkets datalager eLIS) samt årsfilerna "Inkomna ansökningar om asyl" från 2022 och framåt. Samtliga tre redovisar förstagångsansökningar för hela riket och är i huvudsak jämförbara, men serien är inte helt homogen. Metodbrott: (1) 1984–1986 är uppräknade och avrundade uppskattningar från Rikspolisstyrelsen (ca 90 procent av polisdistrikten); (2) till och med juni 1987 är Rikspolisstyrelsen källa, därefter Migrationsverket (dåvarande SIV); (3) från 2016 finns förlängningsansökningar om skydd som ett eget mått och ingår inte i serien; (4) från 2022 redovisas personer som beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet (framför allt ukrainska medborgare) separat och räknas inte som asylsökande – 2022 gällde det 50 365 personer utöver de 16 738 asylsökande som visas här. Ukrainska medborgare som i stället ansökt om asyl ingår. Endast kompletta kalenderår redovisas och inga värden har räknats om.