Asylsökande i Sverige
Till diagrammetAntal förstagångsansökningar om asyl i Sverige per kalenderår, 1984–2025. Lägg regeringsperioder som kontext eller ladda ner hela serien.
Asylsökande i Riket var 6 735 antal personer år 2025, jämfört med 12 000 antal personer år 1984. Källa: Migrationsverket.
- Asylsökande 2025
- 6 735
- Asylsökande 1984
- 12 000
- Förändring 1984–2025
- −5 265−43,9 % sedan 1984
Indikatorn mäter antalet förstagångsansökningar om asyl som lämnats in i Sverige, för hela riket och per kalenderår. Den mäter alltså ansökningar – inte hur ärendena avgjorts.
Viktigaste avgränsningen: en asylansökan är varken ett beviljat uppehållstillstånd eller en invandring. Beslutet kommer ofta ett senare år, och långt ifrån alla ansökningar beviljas.
Riket · 1984–2025 · Asylsökande · antal personer
Jämförbarhet över tid: Serien mäter genomgående förstagångsansökningar om asyl, men är sammanfogad av tre publiceringar. 1984–1986 är uppskattningar och från 2022 redovisas massflyktsdirektivet separat, vilket gör att skyddsbehov från Ukraina inte syns i kurvan. Se metodavsnittet nedan för detaljer. Metod och avgränsningar
Hjälper grafen dig att förstå Sverige? Bidra till fortsatt drift och utveckling. Stöd Sverigegrafen
Vad mäter detta?
Indikatorn mäter antalet förstagångsansökningar om asyl som lämnats in i Sverige, för hela riket och per kalenderår. Den mäter alltså ansökningar – inte hur ärendena avgjorts.
Viktigaste avgränsningen: en asylansökan är varken ett beviljat uppehållstillstånd eller en invandring. Beslutet kommer ofta ett senare år, och långt ifrån alla ansökningar beviljas.
Ingår
- + Förstagångsansökningar om asyl, oavsett medborgarskap och ålder
- + Ensamkommande barn som söker asyl
- + Ansökningar som senare avslås eller skrivs av
Ingår inte
- − Beslut och beviljade uppehållstillstånd
- − Förlängningsansökningar (eget mått hos Migrationsverket från 2016)
- − Skydd enligt massflyktsdirektivet, som beviljas utan asylprövning
- − Folkbokförd invandring
Fördjupad metodinformation
Så definieras serien
Indikatorn mäter antalet förstagångsansökningar om asyl som lämnats in i Sverige, för hela riket och per kalenderår. Den mäter alltså ansökningar – inte hur ärendena avgjorts.
Sverigegrafen använder källans publicerade mått direkt för varje år och geografi. Ingen egen kvot eller omräkning görs för den publicerade serien.
Jämförbarhet över tid – i sin helhet
Serien är sammanfogad av tre officiella publiceringar och mäter genomgående förstagångsansökningar om asyl, men den är inte helt homogen. 1984–1986 är uppräknade och avrundade uppskattningar (markerade med *), och till och med juni 1987 är Rikspolisstyrelsen källa i stället för Migrationsverket. Från 2016 finns förlängningsansökningar som ett eget mått och ingår inte i serien. Från 2022 redovisas personer som fått skydd enligt massflyktsdirektivet separat (50 365 personer 2022) och räknas inte som asylsökande, vilket gör att skyddsbehov från Ukraina inte syns i kurvan. Inga värden har räknats om.
Relaterad statistik
Om datan
Källa
- Myndighet
- Migrationsverket (MV-ASYL-FORSTAGANG)
- Källtabell
- Asylsökande i Sverige efter år
Avgränsning
- Enhet
- antal personer
- Period i databasen
- 1984–2025
Uppdatering
- Uppdateras
- Månadsvis (den 15:e varje månad); årsserien uppdateras när ett kalenderår är komplett
- Senast uppdaterad hos källan
- 31 december 2025
- Senast hämtad
- 28 augusti 2026
- Licens
- Inga villkor för användandet enligt Migrationsverkets öppna data; innehåller inte personuppgifter. Ange gärna "Källa: Migrationsverket".
Definition och härledning
Måttet avser antal förstagångsansökningar om asyl (inkomna ansökningar om skydd) per kalenderår, hela riket. Serien är sammanfogad av tre officiella publiceringar: 1984–1999, 2000–2021 (Migrationsverkets datalager eLIS) samt årsfilerna "Inkomna ansökningar om asyl" från 2022 och framåt. Samtliga tre redovisar förstagångsansökningar för hela riket och är i huvudsak jämförbara, men serien är inte helt homogen. Metodbrott: (1) 1984–1986 är uppräknade och avrundade uppskattningar från Rikspolisstyrelsen (ca 90 procent av polisdistrikten); (2) till och med juni 1987 är Rikspolisstyrelsen källa, därefter Migrationsverket (dåvarande SIV); (3) från 2016 finns förlängningsansökningar om skydd som ett eget mått och ingår inte i serien; (4) från 2022 redovisas personer som beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet (framför allt ukrainska medborgare) separat och räknas inte som asylsökande – 2022 gällde det 50 365 personer utöver de 16 738 asylsökande som visas här. Ukrainska medborgare som i stället ansökt om asyl ingår. Endast kompletta kalenderår redovisas och inga värden har räknats om.