Beviljade uppehållstillstånd på grund av skydd
Antal personer som beviljats förstagångstillstånd på skyddsgrund per kalenderår, 1980–2025. Massflyktsdirektivet ingår inte – serien mäter asyl- och skyddsgrunder som är jämförbara över hela perioden.
Uppehållstillstånd, skyddsgrund i Riket var 4 198 antal personer år 2025, jämfört med 4 062 år 1980. Källa: Migrationsverket.
- Uppehållstillstånd, skyddsgrund 2025
- 4 198
- Uppehållstillstånd, skyddsgrund 1980
- 4 062
- Förändring 1980–2025
- +136+3,3 % sedan 1980
Vad mäter detta?
Indikatorn mäter beviljade förstagångstillstånd där grunden är skyddsbehov, för hela riket och per kalenderår. Den mäter alltså beslut om att bevilja skydd – inte hur många som sökt asyl, och inte samtliga uppehållstillstånd.
Viktigaste avgränsningen: massflyktsdirektivet ingår inte – 2022 fick 47 566 personer skydd den vägen utan att synas i kurvan.
Ingår
- + Konventionsflykting (4 kap. 1 § utlänningslagen)
- + Alternativt och övrigt skyddsbehövande
- + Kvotflykting/vidarebosättning
- + Humanitära grunder: särskilt och synnerligen ömmande omständigheter
- + Verkställighetshinder
Ingår inte
- − Massflyktsdirektivet 2001/55/EG (skydd efter Rysslands invasion av Ukraina)
- − Anhöriga till skyddsbehövande (anknytning)
- − Arbete, studier, EU/EES och övriga grunder
- − Förlängda tillstånd – endast förstagångstillstånd räknas
Jämförbarhet över tid: Inga värden har skattats eller räknats om – serien följer Migrationsverkets egna kategorier. Massflyktsdirektivet är exkluderat, så 2022 års 47 566 skyddade från Ukraina syns inte i kurvan. Kategorierna före och efter 2020 härleds olika; se fördjupad metodinformation nedan. Metod och avgränsningar
Fördjupad metodinformation
Så räknas den jämförbara serien fram
- 1980–2020
- Kolumnen "Flykt. eller motsv." i blad T1 i filen "Beviljade uppehållstillstånd 1980-2020" (samlingskolumn som redan inkluderar verkställighetshinder).
- 2021
- Asyl + Verkställighetshinder (årsfilens kategorier).
- 2022–
- (Skydd totalt − Massflyktsdirektivet 2001/55/EG) + Verkställighetshinder.
Metodbrott att känna till (5)
- Kategoribytet 1997
- Den 1 januari 1997 ändrades skyddskategorierna i utlänningslagen: krigsvägrare och de facto-flykting upphörde och skyddsbehövande i övrigt infördes. Fördelningen mellan grunderna före och efter 1997 är därför inte jämförbar, även om totalen är det.
- Tillfälliga lagen och gymnasielagen 2016–2021
- Den tillfälliga lagen (2016) begränsade vilka skyddsgrunder som gav tillstånd, och gymnasielagen skapade en egen tillståndstyp. Det påverkar både nivån och sammansättningen under perioden.
- Permanenta till tidsbegränsade tillstånd efter 2016
- Efter 2016 blev tidsbegränsade tillstånd huvudregel. Serien räknar bara förstagångstillstånd, men förskjutningen innebär att fler personer får förlängningsbeslut som inte syns här.
- Massflyktsdirektivet från 2022
- Från 2022 redovisar Migrationsverket skydd enligt massflyktsdirektivet som en egen kategori. Den är exkluderad här eftersom motsvarigheten saknas före 2022 och annars skulle göra kurvan obrukbar bakåt i tiden. Det är förklaringen till att 2022 inte visar alla som fick skydd i Sverige efter invasionen av Ukraina.
- Rättade anhörigärenden
- Migrationsverket har rättat ärenden som tidigare felaktigt räknats som förstagångstillstånd för anhöriga. Äldre publiceringar kan därför avvika något från dagens siffror.
Jämförbarhet över tid – i sin helhet
Serien bygger på Migrationsverkets egna publicerade kategorier. Inga värden har skattats eller räknats om, men kategoriseringen skiljer sig mellan den långa filen till och med 2020 och de nyare årsfilerna, och härledningarna redovisas därför öppet i metodavsnittet. Den enskilt viktigaste avgränsningen är att massflyktsdirektivet är exkluderat: 2022 fick 47 566 personer skydd den vägen utan att synas i kurvan.
Relaterad statistik
Om datan
Källa
- Myndighet
- Migrationsverket (MV-UT-SKYDD)
- Källtabell
- Beviljade uppehållstillstånd på grund av skydd
Avgränsning
- Enhet
- antal personer
- Period i databasen
- 1980–2025
Uppdatering
- Uppdateras
- Månadsvis; årsserien uppdateras när ett kalenderår är komplett
- Senast uppdaterad hos källan
- 31 december 2025
- Senast hämtad
- 27 augusti 2026
- Licens
- Inga villkor för användandet enligt Migrationsverkets öppna data; innehåller inte personuppgifter. Ange gärna "Källa: Migrationsverket".
Definition och härledning
Måttet avser antal beviljade förstagångstillstånd på skyddsgrund per kalenderår, hela riket. Med skyddsgrund avses konventionsflykting, alternativt och övrigt skyddsbehövande, kvotflykting (vidarebosättning), humanitära/särskilt och synnerligen ömmande omständigheter samt verkställighetshinder. Anknytning, arbete, studier och EU/EES ingår inte. Massflyktsdirektivet 2001/55/EG ingår inte i serien. Serien är sammanfogad av två publiceringsformat med olika kategorisering: (a) 1980–2020 hämtas kolumnen "Flykt. eller motsv." i blad T1 i filen "Beviljade uppehållstillstånd 1980-2020" – den kolumnen är summan av underkolumnerna och inkluderar verkställighetshinder; (b) 2021 beräknas som gruppen "Asyl" + gruppen "Verkställighetshinder" i årsfilen; (c) 2022 och framåt beräknas som (gruppen "Skydd" − raden "Massflyktsdirektivet 2001/55/EG") + gruppen "Verkställighetshinder". Härledningarna är transparenta summeringar av Migrationsverkets egna publicerade kategorier – inga värden har skattats eller räknats om. Metodbrott: (1) 1997 ändrades skyddskategorierna (krigsvägrare och de facto-flykting upphörde, skyddsbehövande i övrigt infördes); (2) den tillfälliga lagen 2016–2021 och gymnasielagen ändrade vilka tillstånd som beviljades och hur länge de gällde; (3) efter 2016 blev tidsbegränsade tillstånd huvudregel i stället för permanenta, vilket påverkar hur många förstagångstillstånd som räknas; (4) från 2022 redovisas massflyktsdirektivet som egen kategori och exkluderas här; (5) Migrationsverket har rättat tidigare felaktigt förstagångsräknade anhörigärenden, vilket kan ge små skillnader mot äldre publiceringar. Endast kompletta kalenderår redovisas.