Personer som fått svenskt medborgarskap
Antal personer som under kalenderåret registrerats som svenska medborgare i folkbokföringen, 2000–2025. Statistiken räknar personer, inte beslut hos Migrationsverket.
Nya svenska medborgare i Riket var 37 494 antal personer år 2025, jämfört med 43 173 år 2000. Källa: Statistiska centralbyrån.
- Nya svenska medborgare 2025
- 37 494
- Nya svenska medborgare 2000
- 43 173
- Förändring 2000–2025
- −5 679−13,2 % sedan 2000
Vad mäter detta?
Indikatorn mäter hur många personer som under året registrerats som svenska medborgare i folkbokföringen, efter den region där personen är folkbokförd. Enheten är personer – ett beslut hos Migrationsverket kan omfatta flera personer, och registreringen kan ske ett annat år än beslutet.
Viktigaste avgränsningen: statistiken visar registreringar i folkbokföringen, inte beviljade ärenden hos Migrationsverket – siffrorna skiljer sig därför från Migrationsverkets beslutsstatistik.
Ingår
- + Naturalisation efter ansökan hos Migrationsverket
- + Anmälan (bland annat barn, unga vuxna och nordiska medborgare)
- + Barn som får svenskt medborgarskap tillsammans med eller genom en förälder
Ingår inte
- − Personer som är svenska medborgare från födelsen
- − Beviljade ärenden som ännu inte registrerats i folkbokföringen
- − Personer som inte är folkbokförda i Sverige
- − Antal beslut eller ärenden – här räknas personer
Jämförbarhet över tid: Definitionen är oförändrad sedan 2000: personer som registrerats som svenska medborgare i folkbokföringen. Regeländringar (dubbelt medborgarskap 2001, ny lag 2015) och Migrationsverkets handläggningstider påverkar nivån mellan år, men inte vad som mäts. Metod och avgränsningar
Fördjupad metodinformation
Så räknas den jämförbara serien fram
- 2000–2024
- SCB PxWeb, tabell MedborgarByteTotK (ContentsCode BE0101B8), summerat över ålder och kön per region och år.
- Senaste år
- SCB PxWeb, tabell MedborgarByteTotKCKM (ContentsCode 0000088O), totalvärden för ålder och kön.
Metodbrott att känna till (6)
- Personer, inte beslut
- SCB räknar personer som registrerats i folkbokföringen. Migrationsverket redovisar i stället beviljade ärenden; ett ärende kan omfatta flera personer och registreringen sker ofta senare. Serierna ska därför inte jämföras rakt av.
- Dubbelt medborgarskap från 1 juli 2001
- Sedan medborgarskapslagen 2001 får svenska medborgare behålla ett tidigare medborgarskap. Det ökade antalet ansökningar, men ändrade inte hur statistiken mäts. I befolkningsstatistiken redovisas endast ett medborgarskap per person och svenskt medborgarskap prioriteras.
- Barn och anmälan
- Barn kan förvärva svenskt medborgarskap genom förälderns beslut eller genom anmälan. Medborgarskapslagen 1 april 2015 utvidgade anmälningsmöjligheterna, bland annat för barn födda i Sverige till utländska föräldrar. Nivåförändring, inte definitionsbrott.
- Handläggningstider förskjuter år
- Antalet nya medborgare styrs både av hur många som är behöriga och av Migrationsverkets handläggning. Långa köer flyttar volymer framåt i tiden, vilket gör att enskilda år inte bör tolkas som förändrad efterfrågan.
- Kommande regeländringar 2026
- Skärpta krav på hemvisttid, försörjning och vandel är aviserade att träda i kraft 2026. De kan påverka framtida nivåer men bryter inte definitionen av måttet.
- Två tabeller fogas samman
- SCB publicerar den historiska serien i tabellen MedborgarByteTotK och det senaste året i en separat årstabell (MedborgarByteTotKCKM). Innehållet är detsamma; endast ålders- och könsindelningen skiljer, och den summeras bort här.
Jämförbarhet över tid – i sin helhet
Serien bygger på Skatteverkets folkbokföringsuppgifter via SCB:s register över totalbefolkningen och är definierad på samma sätt hela perioden 2000 och framåt: personer som under året registrerats som svenska medborgare. Regeländringar har påverkat nivån men inte definitionen. Den nya medborgarskapslagen 1 juli 2001 tillät dubbelt medborgarskap, vilket gjorde det attraktivare att ansöka. Medborgarskapslagen 1 april 2015 utvidgade möjligheten till anmälan för barn och unga vuxna. Migrationsverkets handläggningstider förskjuter volymer mellan år, vilket förklarar en del av svängningarna – till exempel toppen 2021–2022 och nedgången därefter. Aviserade skärpningar av hemvist- och vandelskrav från 2026 kan påverka framtida nivåer. Inga värden har skattats eller räknats om.
Relaterad statistik
Om datan
Källa
- Myndighet
- Statistiska centralbyrån (SCB-MEDBORGARSKAPSBYTEN)
- Källtabell
- Personer som fått svenskt medborgarskap
Avgränsning
- Enhet
- antal personer
- Period i databasen
- 2000–2025
Uppdatering
- Uppdateras
- Årligen (mars) för helår; kvartalsvis publicering för innevarande år
- Senast uppdaterad hos källan
- 24 mars 2026
- Senast hämtad
- 27 augusti 2026
- Licens
- Creative Commons Zero 1.0 Universal (CC0 1.0) – fri användning, ange gärna "Källa: SCB"
Definition och härledning
Måttet avser antal personer som under kalenderåret registrerats som svenska medborgare i folkbokföringen, efter folkbokföringsregion (riket, län och kommun). Statistiken bygger på Skatteverkets folkbokföringsuppgifter via SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Enheten är personer, inte beslut eller ärenden hos Migrationsverket: ett beslut kan omfatta flera personer, och registreringen sker det år förändringen förs in i folkbokföringen, vilket kan vara ett annat år än beslutsåret. Ingår: samtliga sätt att förvärva svenskt medborgarskap efter födelsen – naturalisation (ansökan hos Migrationsverket), anmälan (bland annat för barn, unga vuxna och nordiska medborgare) samt barn som förvärvar medborgarskap tillsammans med eller genom en förälder. Ingår inte: personer som är svenska medborgare från födelsen (de byter aldrig medborgarskap), beviljade ärenden hos Migrationsverket som ännu inte registrerats i folkbokföringen, samt personer som inte är folkbokförda i Sverige. Eftersom Sverige tillåter dubbelt medborgarskap behåller många sitt tidigare medborgarskap; i befolkningsstatistiken redovisas dock endast ett medborgarskap per person och svenskt medborgarskap prioriteras. En person kan i praktiken förvärva svenskt medborgarskap endast en gång, och dubbelräkning förekommer därför inte. Metodbrott och regeländringar: (1) den nya medborgarskapslagen 1 juli 2001 tillät dubbelt medborgarskap, vilket höjde nivån men inte ändrade definitionen; (2) medborgarskapslagen 1 april 2015 utvidgade anmälningsmöjligheterna för barn och unga vuxna – nivåförändring, inte definitionsbrott; (3) handläggningstider hos Migrationsverket förskjuter volymer mellan år; (4) aviserade skärpta krav på hemvisttid och vandel från 2026 kan påverka framtida nivåer. Inga värden har skattats eller räknats om. Endast kompletta kalenderår redovisas.