Beviljade uppehållstillstånd för arbete

Name: Beviljade uppehållstillstånd för arbete
Creator: Migrationsverket
License: Inga villkor för användandet enligt Migrationsverkets öppna data; innehåller inte personuppgifter. Ange gärna "Källa: Migrationsverket".

Antal personer som beviljats förstagångstillstånd på arbetsmarknadsgrund per kalenderår, 2009–2025. Avser tillståndspliktig arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES.

Uppehållstillstånd, arbete 2025: 22 958
Uppehållstillstånd, arbete 2009: 21 359
Förändring 2009–2025: +1 599+7,5 % sedan 2009

Vad mäter detta?

Indikatorn mäter beviljade förstagångstillstånd där uppehållsgrunden är arbetsmarknad – alltså beslut, inte ansökningar, och personer som beviljats tillstånd, inte hur många som faktiskt flyttat hit.

Viktigaste avgränsningen: detta är inte all arbetskraftsinvandring. EU/EES-medborgare har fri rörlighet och behöver inte motsvarande tillstånd, så de syns inte i serien.

Ingår

+ Arbetstagare (inklusive EU-blåkort och ICT-tillstånd, som ryms i kategorin)
+ Egenföretagare
+ Forskare
+ Professionella idrottsutövare och tränare
+ Internationellt utbyte: artist, au pair, praktikant, ungdomsutbyte
+ Volontärer
+ Tillstånd för att söka arbete eller starta verksamhet (finns i källan från 2022)
+ Medföljande anhöriga till arbetskraftsinvandrare

Ingår inte

− EU/EES-medborgare och deras familjer – fri rörlighet, egen grund i källan
− Studerande – egen uppehållsgrund
− Skydds- och anknytningsgrunder
− Säsongsarbete som hanteras inom EU/EES eller utan uppehållstillstånd; säsongsarbetstillstånd särredovisas inte i källan utan ingår i arbetstagarkategorin
− Förlängda tillstånd – endast förstagångstillstånd räknas

Läs om härledning och metodbrott ↓

Från år

Till år

Visa regeringar

Riket

Jämförbarhet över tid: Serien startar 2009 därför att reformen 15 december 2008 ändrade hela tillståndsordningen. EU-blåkort och ICT-tillstånd ryms inom samma grund och bryter inte jämförbarheten; skärpta lönekrav påverkar nivån men inte definitionen. Metod och avgränsningar

Källa: Migrationsverket ↗

Fördjupad metodinformation

Så räknas den jämförbara serien fram

2009–2020: Kolumnen "Arbetsmarknadstillstånd (1:a tillstånd, PUT ingår)" i blad T1 i filen "Beviljade uppehållstillstånd 1980-2020".
2021–: Summa av underkategorierna i uppehållsgrunden "Arbetsmarknad" i årsfilen.

Metodbrott att känna till (6)

Arbetskraftsinvandringsreformen 2008: Den 15 december 2008 avskaffades myndighetens arbetsmarknadsprövning och arbetsgivarens behov blev styrande. Före reformen mäter statistiken en annan tillståndsordning, och serien startar därför 2009.
EU-blåkort 2013 och ICT-tillstånd 2018: Nya tillståndstyper för högkvalificerade respektive företagsintern förflyttning infördes 2013 och 2018. Båda ryms inom uppehållsgrunden arbetsmarknad och redovisas inte som egna rader i årsfilerna, så totalen är fortsatt jämförbar – men fördelningen inom kategorin förändras.
Ändrade lönekrav: Försörjningskraven har skärpts flera gånger, senast i november 2023 då lönen måste motsvara minst 80 procent av medianlönen. Detta påverkar nivåerna – särskilt inom lägre betalda yrken – men inte hur statistiken definieras eller mäts.
Medföljande anhöriga ingår: Underkategorin "Anhörig, arbetsmarknad" ingår i uppehållsgrunden och kan inte särredovisas i den historiska kolumnen före 2021. Den räknas därför med under hela perioden, så att serien är konsekvent.
Kategorier i källan har ändrats: Årsfilernas underkategorier är inte identiska över tid; till exempel tillkom "Söka arbete eller starta verksamhet" 2022. Eftersom serien summerar hela uppehållsgrunden påverkas inte totalen.
EU/EES-medborgare saknas i statistiken: Medborgare i EU/EES och Schweiz arbetar i Sverige utan uppehållstillstånd. Arbetskraftsinvandring därifrån syns inte alls i serien, vilket gör att indikatorn mäter tillståndspliktig arbetskraftsinvandring – inte hela arbetskraftsinvandringen.

Jämförbarhet över tid – i sin helhet

Serien följer Migrationsverkets egna publicerade kategorier och inga värden har skattats eller räknats om. Startåret 2009 är valt eftersom arbetskraftsinvandringsreformen trädde i kraft 15 december 2008; tiden dessförinnan bygger på arbetsmarknadsprövning och mäter en annan tillståndsordning. EU-blåkort (2013) och ICT-tillstånd (2018) är nya tillståndstyper inom samma grund och påverkar fördelningen mellan underkategorier, inte totalens jämförbarhet. Skärpta lönekrav, senast kravet från november 2023, påverkar nivåerna men inte definitionen.

Relaterad statistik

Om datan

Källa

Myndighet: Migrationsverket (MV-UT-ARBETE)
Källtabell: Beviljade uppehållstillstånd för arbete

Avgränsning

Enhet: antal personer
Period i databasen: 2009–2025

Uppdatering

Uppdateras: Månadsvis; årsserien uppdateras när ett kalenderår är komplett
Senast uppdaterad hos källan: 31 december 2025
Senast hämtad: 27 augusti 2026
Licens: Inga villkor för användandet enligt Migrationsverkets öppna data; innehåller inte personuppgifter. Ange gärna "Källa: Migrationsverket".

Definition och härledning

Måttet avser antal beviljade förstagångstillstånd per kalenderår, hela riket, där uppehållsgrunden är arbetsmarknad: arbetstagare, egenföretagare, forskare, professionella idrottsutövare/tränare, internationellt utbyte (artist, au pair, praktikant, ungdomsutbyte), volontärer, tillstånd för att söka arbete eller starta verksamhet samt medföljande anhöriga till arbetskraftsinvandrare. EU/EES-medborgare ingår inte: de har fri rörlighet och behöver inte uppehålls- eller arbetstillstånd, och redovisas i källan som en egen grund. Studerande och skyddsgrundade ingår inte. Förlängningar ingår inte – endast förstagångstillstånd räknas. Serien börjar 2009 eftersom arbetskraftsinvandringsreformen trädde i kraft 15 december 2008 och ersatte Arbetsförmedlingens/AMS arbetsmarknadsprövning med ett arbetsgivardrivet system. Åren dessförinnan redovisar en annan tillståndsordning och är inte jämförbara. Härledning: (a) 2009–2020 hämtas kolumnen "Arbetsmarknadstillstånd (1:a tillstånd, PUT ingår)" i blad T1 i filen "Beviljade uppehållstillstånd 1980-2020"; (b) 2021 och framåt summeras underkategorierna i uppehållsgrunden "Arbetsmarknad" i respektive årsfil. Inga värden har skattats eller räknats om. Metodbrott: (1) reformen 2008 (serien startar därför 2009); (2) EU-blåkort infördes 2013 och ICT-tillstånd 2018 – nya tillståndstyper som ryms inom arbetsmarknadsgrunden och som därmed inte bryter totalen, men som omfördelar volym mellan underkategorier; (3) skärpta försörjnings- och lönekrav (bland annat kravet från november 2023 på lön motsvarande 80 procent av medianlönen) påverkar nivåerna men inte definitionen; (4) källans underkategorier har ändrats över tid, till exempel tillkom "Söka arbete eller starta verksamhet" 2022; (5) medföljande anhöriga kan inte särredovisas före 2021 och ingår därför i hela serien. Endast kompletta kalenderår redovisas.

Öppna originaltabellen hos Migrationsverket →